Aftonbladet sjunker djupare. När är botten nådd?

Jag tror inte det är sant! På något sätt hade jag hoppats på att tabloid och sensationsjournalisterna hade kunnat hålla sig borta från att göra förhastade och enkla analyser av Anders Behring Breiviks vansinnesdåd.
Jag är fullt införstådd att debattklimatet kommer att polariseras ytterligare och jag tycker att under den närmsta tiden får vi försöka hålla fokus på att beskriva vad som händer, de djupgående analyserna får sparas till senare.
Den här attityden delas dock inte av alla för röken har knappt hunnit lagt sig på Akersgate förrän Guillou som tidigare nämnt laddar katapulten och slungar iväg pajer för att göra lätta politiska poänger mot en motståndare (SD, ett parti jag också avskyr) som inte har någon möjlighet att försvara sig.
I dagens ledare i aftonbladet tar Anders Lindberg nya tag och siktar in sig på att göra nya djupdykningar i skamlös journalistik.

Om man skall göra en kort analys av rapporteringen kring dådet har det lagt mycket fokus på Behring Breviks Islamhat. Efter att kort ha ögnat igenom hans politiska manifest och sett den film han lagt ut så det finns ingen anledning att förneka att han såg islam som ett hot mot sin bild av en vit europeisk kristen monokultur. Anders Linbergs skriver att dådet är en konsekvens av den hatretorik som existerar mot muslimer och fortsätter att ”Den misstänkte mördaren Anders Behring Bredivik är också en produkt av sin tids politiska klimat. Han är på det sättet ingen ensam galning.”
Utan att bli för ingående i vad jag faktiskt tycker så skulle jag vilja påpeka följande faktum, till aftonbladet i synnerhet.

1: Som det ser ut nu har Anders Behring Brediviks planerat dådet närmast i ett decennium. Att skylla på ett rådande debattklimat angående islam idag och t.ex. politisktinkorrekt.info och document.no blir en lösryckt och förenklad förklaring då hans planer inleddes när SD var ett marginellt parti och Framskrittspartiet hade 8,5 procentenheter lägre röster än idag. De alternativa internetmedierna var inte ens i närheten av aktuella i början av 2000-talet.

2: Om hans manifest och film inte var tydlig nog så tycker jag ändå att det faktum att han mördade 85 obeväpnade människor (i skrivande stund) på ett socialdemokratiskt läger och inte 85 muslimer borde visa tydligt på vilka han såg som sina primära motståndare.

3: I sitt manifest punktar han upp de stora förrädarna mot vad han anser den europeiska kulturen. Hans största fiender är kulturmarxister dvs. socialistiska idéer som även tar sig i uttryck som feminism, antifascistisk-aktion och ekologism.

Så jag lämnar frågan öppen; Varför fokuserar aftonbladets krönikörer på att ta enkla politiska poänger kring islam när verkligheten som vanligt är så mycket mer komplicerad än vad några enkla politiska paroller kan beskriva?