måndag 23 april 2012

Guilliou poisons everything.

Käre Jan,
Det är faktiskt helt och hållet möjligt att Anders Behring Breivik har ideologiskt rätt och att de faktum han radar upp är korrekta.
Jag säger inte att det är så, jag bara säger att det är fullt möjligt.
Men hur kommer vi fram till om han verkligen har rätt eller fel?
Ja, inte är det genom det guilty by association-drev som du ställt dig i.
Nej Jan, du förgiftar och polariserar en debatt som skall vinnas med bäst argument inte med vem som har värst galningar på sin sida.
Du är ju själv medveten om det stigma som vänstern fått dras med efter ett århundrade av despoter, diktatorer och terror-organisationer som delat samma grundläggande kritik mot kapitalismen som våra svenska socialdemokrater.
Det går att vara för en palestinsk stat utan att för den saken skull stödja Al-qaida, Hamas och Hizbollah.
Det går att vara nyluddit utan att för den saken skull stödja eller behöva stå till svars för Ted Kaczynski.
Det går att vara djurrättsaktivist utan att behöva stå till svars för Volkert van der Graafs mord på Pim Fortuyn.
Och det går att vara muslim utan att behöva stå till svars för den myriad av attentat som sker dagligen.

Det enda man behöver göra är att ta avstånd från de våldsverkare som handlar i sin ideologis namn.
Vet inte hur många gånger som SD har tagit avstånd från dåden i Norge även om de egentligen inte har någon anledning att göra det mer än något annat parti i Sveriges riksdag.
Galningar finns det överallt som kan ha fullt rationella argument för sin sak men som är kallsinniga i sin tro på hur saker förändras.
En argumentation skall vinnas med bäst argument, inget annat.
Men att däremot ägna sig åt karaktärsmord och smutskastning tyder mest på att man själv saknar motargument eller att man har något att dölja.
I ditt fall Jan så undrar jag om det möjligen inte kan vara för att stilla ditt dåliga samvete efter att ha hyllat tempelriddarna som övermänniskor i fyra böcker vilket mycket möjligt kan ha inspirerat Behring Breivik?

Ja i vilket fall Jan, så fortsätter du att gräva din egna journalistiska grav på gamla dagar.
Är ganska smärtsamt att se dig göra det.

PS. Jag gillade faktiskt hela serien av böckerna om Arn. Inga litterära mästerverk men de var underhållande läsning. Bra jobbat... på den fronten.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar